vi kan vara varandras olikheter samtidigt som att det ibland är att se sig i spegeln fast man inte vill inse det. vi har upplevt så mycket under våra korta tre år fast de känns som att vi har känt varann hela livet. vi har varit som närmast och vi har varit längst bort ifrån varann för både dumma och fina saker. vissa dagar går du mig på nervera som vissa dagar är du bäst men jag vet att jag är desamma på mot dig. på våra dåliga dagar är vi den vi tar ut det på och på våra bättre dagar är allt så bra som det kan bli.
ibland är du stjärnan som kan lysa upp en annars helt mörk dag och ibland skulle jag vela mosa dig (du är ju ganska liten). vi har nog alltid varit och kommer alltid att vara sådana vi är och som vi är mot varandra för kanske vi trivs som vi gör. nu tickar klockan mot slutet och vi flyttar till huvudstäder i olika länder och tre år i umgänge var allt vi fick. vi har gjort så mycket tillsammans samtidigt även fast det känns som att de inte är tillräckligt. men det jag nog försöker få fram i omvägar är väl.. jaa förutom efter sommaren är inte de sista du kommer se mig men,

 

(blogg.se vill inte hjälpa mig att ladda upp bilder.. sjukt gammal och inte den vackraste..)

För varje sekund som går kommer vi närmre slutet.

jag snart packat klart min väska. det saknas necisär och något att sova i.

väskan är proppfull, det tragiska är att den inte är proppfull av kläder utan hela stora facket är fullt med luftmadrass, pump, sovsäck, handduk och sedan tillkommer necisären. varför? jo! efter vi spelat på lördag beger vi oss utan för norrbottens gränser (SOM SLUTAR I PITEÅ!!) och åker till skellefteå och en bit till för att sova och sedan spela på lördag! i tio minuter, för att sen åka hem. världens mest onödiga sak att åka 23 mil för 10 min. herregud. nu far jag och färgar håret hos salong linn!